.

Lardom fran Nan Jing, bada aldrig med visakort.

Dagen kom da Nan Jings Lila Berg skulle bestigas (som traning infor vad som komma skall). Halvvags upp mot toppen skulle en vattenreservoar finnas tillganglig for bad, svalka och diverse simtraning. Fortfarande lite oroad for det korrumperade utlandet och klafingrigheten utan for min bakgard bestamde jag mig for att ta mitt visakort i den sa praktisk lilla fickan i mina traningsshorts (som jag dagen till ara, i kombination med mina lila gympaskor, beklatt mig i). Varldens skonaste bad, tre minuter senare - jag upptacker, fortfarande halvdrankt att det dar harda kortet som jag sa smatt baserar mitt liv pa, elegant glidit ur min ficka.

Nu kvarstar faktumet att jag maste vara alskad av nagon god kraft, for efter nagra minuters letande lyckades bjorn i det mycket grumliga vattnet upptacka nagot vitt och smatt lysande. Jag har fortfarande finanserna. Resan ar sakrad. Och forsta badet ar avklarat. Valbehovligt ocksa ma jag saga, da den fortsatta klattringen upp mot toppen var allt annat an njutbar, sittliften ner var min favorit!