.

Man kisar mot de få höga ej-nedbrunna färggranna byggnaderna och skakar lite lätt på huvudet för ytterligare oskärpa och smuttar på svartvinbärsmer och inbilliar sig att den är lite mer besk och tänker att det skulle kunna vara en tetra rödvin och det skulle kunna vara Mauerpark, och så ler man lite sådär. Man tycker sig rent utav kunna höra kareokee.

Sen kommer någon man känner och tycker om och man kan konversera. Man säger, vi rings ikväll. och man ringer och man ses. Sen träffas man också nästa dag. Dagen efter så ringer man igen, kanske flera gånger. Man pratar länge och oroar sig ingenting för utlandstaxa eller dåliga skypeuppkopplingar, och det känns ju väldigt mycket verklighet men också väldigt bra.